en stund på villagatan
Matten klipper avenbokshäcken med en rostig häcksax.
Grenarna dalar ner på gruset.
Hon är noga, nästan pedantisk.
Hunden ligger intill och tuggar sönder en fotboll i små små bitar.
Hon njuter och ler med hela pälsansiktet.
Hon har stulit bollen.
I lekparken stojar och klättrar ungarna medan mammorna
står och samtalar med armarna i kors.
Man hör inte vad mammorna säger,
men barnen hör man,
de sjunger Sjörövarfabbe farfarsfar. .. högt om och om igen som ett mantra.
Som om de hakat upp sig.
Snart börjar matten nynna på densamma.
Sopbilen kommer åkande, stannar vid bostadsrätternas grovsoprum.
Från sopbilens radio strömmar hög musik.
.... begging you for mercy... I´m begging you for meeeercy!
Mammornas armar åker ner till sidorna och de börjar gunga på höfterna i takt med musiken.
Bilen står där länge och överröstar Sjörövarfabbe.
Matten klipper färdigt och räfsar upp.
Vilken bra ögonblicksbeskrivning! Som en hel liten filmsnutt spelades upp i mitt huvud :)
Skönt att ha en nyklippt häck. Den gör dessutom ofta så mycket för helhetsintrycket.
ser allt framför mig, du skriver med sa bra inlevelse!! :-)
Äntligen har jag unnat mej en elekrisk häcksax, den lättaste, dam-modellen.
Ja tänk så mycket "musik" som ryms på en liten plats.
Jag vet inte men jag har fått för mig att du bor ute på landet och långt till grannar. Där ser man, jag har kanske målat upp en fel bild haha.
Kul med gamla minnen, första dan blev inte så lyckat för oss men det kom ju fler som var dessto bättre.
Åh, vilken fin berättelse! Jag trodde också att du bor långt ut i "buschen" - fel!?
Hälsningar från nästan buschen i regnperioden ...
Härligt skrivet..
Man kan som ovanstående skrev se det framför sig
Har lagt in ännu en bild på en hund idag.
Ha det gott
Christa
