Mitt allra lugnaste jag och valpen har varit ute och promenerat.
Valpen och valpen ... hon är unghund... sju månader om bara några dagar. Hej och hå vad tiden går. Två och en halv månad ungefär är den tid hon bott hos oss.

Lugn och sansad promenad en timma ungefär. Tränat "gå fint vid sidan" som vanligt och nu har jag börjat med mer passivitetsträning också.. bara står still i olika miljöer med störningar tills Valpen lugnar ner sig. Passivitet glömmer man lätt bort att träna.. iaf gör jag det fast det är jätteviktigt! Speciellt om man har en hund som lätt stressar upp sig.
Det blir skönt när det blir vår då kan jag ta med en bok och sätta mig på en bänk och träna passivitet...ta med en kaffetermos kanske .. Ser fram emot det!
Nu får jag stå i någon snödriva och se fånig ut ;)

Mina träningsmetoder är ett hopkok av alla möjliga metoder som jag satt mig in i genom åren. Alla hundar är olika, fungerar det inte så försöker jag göra på annat sätt. Alla sätt är bra utom de dåliga är mitt motto :)

När det gäller Diva som är väldigt lättstressad och har en hög energinivå så är det extra viktigt att jag är lugn och bestämd, trygg i alla situationer. Inte det lättaste alltid - men jag jobbar på det. Att bli irriterad, spänd, arg, stressad  när hunden är "jobbig" gör bara saken värre. En bra ledare - som ger hunden trygghet är en ledare som behåller sitt lugn i alla situationer. En sådan vill jag vara.

Dagens promenad var riktigt lyckad. Efter ett tag hade jag en uppmärksam hund som inget hellre ville än att ha kontakt med mig. Härligt! Fickan full av euroshopperköttbullar (det enda de duger till är som hundgodis.. fy vad de luktar illa), en rolig boll i andra fickan och många Braaa! Duktig tjej! gjorde susen :)

Än kan jag inte gå med Valpen och Wilma tillsammans. Det är nästa sak vi ska börja träna. Att vara sansad med annan hund i närheten klarar inte Valpen alls. Hon blir alldeles galen, hoppar och far och lever rövare. Vi får ta det lite pö om pö tills hon kan vara lugn i den situationen också.

När vi kom in var det dags att gå ut med nästa hund. Valpen får vara i sin bur för säkerhets skull när hon lämnas ensam hemma. I dag ställde jag mig vid buren, öppnade burdörren och sa : Gå in! ... Valpen tvekade 4 sekunder (inte populärt att bli lämnad i buren och det visste hon att hon skulle bli) men så kom hon och gick in och lade sig! Gissa jag blev glad. Hon gjorde det alldeles på egen hand. Annars brukar hon vända och gå åt andra hållet för det mesta och jag får hämta henne och sätta in henne mot hennes vilja. Nu fick hon jättemycket beröm med den allra varmaste rösten.
Vilken duktig tjej!