secret life of dogs

Varför har inte den här serien gått i svensk teve? Eller har den det och jag har missat bara.
Sevärt!
Så efter ett lästips kommer här ett tittatips.

Finns sex delar att titta på på Youtube. Här är del ett:

 



boktips till "hundbitna"

Äntligen i svensk översättning!

Freddy Worm Christiansen, en dansk biolog har skrivit den här boken. Tidigare har den bara funnits på danska. Jag lyssnade till författaren på en föreläsning en gång och han hade mycket intressant att säga att jag var tvungen att köpa boken... och traggla mig igenom den på danska "Hundes og ulves adfaerd... Ny indsigt i aggressivitet, lederskab och signaler". Efter ett tag gick det bättre och lättare att förstå danskan.
Men nu har boken alltså kommit på svenska så jag beställde den direkt! Det blir trots allt en annan förståelse när man kan läsa på sitt eget språk.

Jag rekommenderar boken, Läs den! Christiansen har mycket klokt att säga. Lugnande signaler som är så populärt att prata om i hundvärlden.. det är för det mesta bara nonsens säger han bland annat och jag håller med! Han krossar också andra myter kring vargars och hundars beteende.
Ett läsmåste för alla hundintresserade!

Han kommer till Sverige för att hålla föredrag. I slutet av mars kommer han till Stockholm... jag tror tyvärr inte jag kan gå då. Typiskt! Jag ska göra allt jag kan för att ändra planer så jag kan gå.. Den föreläsning jag var på förut var alldeles för kort och jag skulle gärna vilja höra honom berätta mer.

Boken säljs via Canis. Och som sagt... läs den.


Diva har hittat hem :)

Goda nyheter!
Jag fick ett telefonsamtal från Divas nya matte :D
Den tunga stenen som legat på mina axlar sedan vi lämnade av henne hos Försvarsmakten föll med en duns i golvet!
Det gick inte att hålla tillbaka tårarna när jag fick höra att allt gått jättebra, att Diva ätit, burit skor och sovit... i sängen :) (hihi, jag visste det).
Divas nya familj består av mamma, pappa och två tonårsbarn. Jag hoppas verkligen att det blir ett föralltidhem för henne. Jag tror det blir det.. nya matten lät redan smått förälskad :)
En månad "lånar" de hunden för att se att allt funkar och efter det skrivs hon över till sin familj.

Nu blir det ingen extrahund här (i alla fall inte på väldigt länge för då tror jag Gullegubben skulle flytta ;)). Dessutom behöver jag tid till mig själv och till Wilma. Fast jag saknar redan att inte ha nya hundutmaningar.... så jag funderar på att anmäla mig och Wilma till en lydnadskurs och kanske tävla i lydnadsklass ett... bara för skojs skull. Dessutom ska jag försöka träna upp Wilmas följsamhet... efter att ha levt med en schäfer som hade sådan suverän flockkänsla som Diva .. står jag inte ut med Wilmas lalala. Nä nu ska det bli annan ordning. Hon ska lära sig hålla reda på sin matte - och INTE tvärtom. Wish me luck ;)


nu har hon flyttat

Tack för allt stöd och lyckönskningar till Diva! All omtanke värmer! Verkligen! Det här har varit några jobbiga dagar.

Diva klarade lämplighetstestet med glans! Jäkla synd att hon har D-höfter annars skulle hon gått in i utbildning.
Hon skulle ha älskat det! 
Diva tyckte dessutom att testet var jättekul (jag också :)). Hon klarade gallertrappa, eldgivning, skrämselgrejer, gripande, kamp och allt vad det var lätt som en plätt. Gissa hur stolt jag var :)
Jag visste det - hon är en fin hund!

Efter testet fick vi en utvärdering av testledaren... Kapten nånting.. och det var bara lovord. Jag fick så mycket beröm för hur jag tagit hand om hunden att jag blev stolt över mig själv också! (jag sög åt mig allt beröm som en svamp ;))
Hunden är väldigt bra, sa han. Fint socialiserad, positiv, välvårdad, trygg, orädd, en härlig hund osv

Jag fick väldigt dålig information innan testet om vad som skulle hända Diva då vi lämnat henne. Men det visade sig bara vara en kontorstant som samordnar det hela som var oproffsig (otrevlig var hon också). Det hade varit skönt om jag vetat mer innan så jag sluppit oroa mig!
(övrig personal var väldigt bra)

Med i publiken på testet var ett par människor från olika familjer som ev är intresserade av Diva. Jag fick prata med dem och de fick fråga och jag berätta om hunden allt de ville veta. Det kändes bra. I morgon ska jag ringa och få reda på om någon av dem blir Divas nya familj.
Så just nu vet jag inte om Diva tillbringat natten på Hundtjänstenheten eller om hon fått åka "hem". Undrar om hon kan sova nåt..jo säkert hon måste vara dötrött i huvudet av alla intryck.

Det var grymt tomt i huset när vi kom hem från Hundtjänstenheten... ingen stolleschäferenergi fanns kvar. Det var som om luften var annorlunda. Jag saknar henne. Men nu när jag vet att kommer att få en familj så känns det ändå bra. Min egna hund, Wilma var glad faktiskt.. jag tror hon tycker det är skönt att få ha matte för sig själv :)



sista natten med gänget

Idag gör jag mitt bästa för att vara tapper. Lyckas inget vidare..
Divas sista dag och natt tillsammans med oss.

Vi gör dagen så kul det bara går. Allt är för sista gången i dag...I morse började vi med bolllek och promenad och sedan gick vi till zooaffären och köpte en ny pipleksak. Diva och Wilma har haft jättekul med den. Diva fick pussar av personalen på zooaffären :) de kommer att sakna henne också.
Till middag blir det hundmat med stekt lax, ja varför inte :) och till kvällen en sista nosaruntkvarteren promenad. Diva ska få välja var hon vill gå. Och om någon undrar var lilla fröken vargöga ska sova... :) kan jag tala om att det inte är på golvet ;)



Fem månader var hon när hon kom till oss.
Nu har det gått ett helt år.
Söt med jätteparabolöron.



Diva.. oftast i full fart genom livet... Lycka till!


Diva skruttan

Jag har varit blogglat ett tag. Det är lite tungt nu. Sista dagarna innan schäferplutten flyttar. Men... den som sig i leken ger... antar jag. När hon tittar på mig med varm blick full av tillit känns det fördjävligt. Jag säger som jag skrev i utvärderingen som Försvaret ville ha..en av frågorna var - Skulle du kunna tänka dig att vara fodervärd igen? Svar: Ja, men bara om jag har intentionen och möjligheten att behålla hunden om hon inte passar som tjänstehund.
Det svåra är ovissheten. Var kommer hon att hamna? Att inte veta, inte ha kontroll över hennes öde. Visste jag bara att och var hon blir placerad skulle det kännas mycket bättre. Men än vet jag ingenting.

jag måste städa

Det finns en väldig massa ludd i en leksak! Eller i två rättare sagt. Två för 35 kronor, klart jag inte kunde motstå. Wilma bar stolt hem leksakerna från zoobutiken. Sedan tillbringade hon och Diva hela fem minuter med att ha ihjäl dem... obducera leksakerna till oigenkännlighet.
Fem minuters kul för trettifem spänn... ja ja det kanske det var värt för riktigt roligt hade de :) Nu är det ludd överallt! Så förutom hår överallt, för båda hundarna fäller - samtidigt, är golvet fullt av vita luddtussar. Det är så fint så ;)




en blick säger mer än..

...tusen ord.

Det gamla talesättet gäller verkligen vid kommunikation mellan hund och människa.
Hundarna är fena på att läsa oss!


riktig vinter

I natt hade vi neråt tjugofem grader. Det är riktigt kallt för att vara på våra breddgrader. Pelletspannan knaprar pellets för fulla muggar och braskaminen matas med en stadig ström av vedträn. En riktig vargavinter...

Hundarna har inget emot kylan.. fast Wilma fryser lite om tassarna. Jag klippte dem för att inte snön skulle fastna så mycket och nu är hon nästan barfota stackarn, ändå vill hon vara ute. Diva är inte brydd om kylan alls, hon är bara lycklig. Skuttar i varenda snödriva. Gå på gatan snyggt och prydligt... nä...det är inget för Diva.  Mycket roligare att skutta i djup snö. Det är svårare än vanligt att promenera med henne, men kul har hon :)


Fröken Yster

 I kväll har jag tittat på Cesar. Han är alltid lika bra! Speciellt beundrar jag hur han kommunicerar med alla olika ...ibland sanslösa ..typer av människor. Imponerande!

Mina jyckar har busat i snön i kväll. Jag får många skratt! De är helgalna! Diva är omdöpt till Fröken Yster.. hon går inte.. springer inte...hon skuttar :D

Vi vill att snön ligger kvar!

tjänstehundsaveln

Länk där man kan läsa om avelsarbetet som Försvaret bedriver. Jätteintressant läsning, speciellt för mig som levt med schäferplutten Diva ett år... tänk ett helt år har gått sedan den då fem månader lilla vildingen flyttade hem till oss!
Jag uppskattar att det är så öppna kort över hur deras avel går till.
Det verkar väldigt seriöst och bra!
Jag hoppas att de lyckas bra i framtiden och får fram hundar som är friska och sunda både mentalt och fysiskt.

en stund hos oss

Matte: - Wilma, du får stanna hemma och vakta huset.



Jag och Diva ska ut och kasta boll i snön.
Wilma tycker det är MYCKET orättvist.

Det finns ingen som kan se så ledsen ut som Wilma.
- Du får sedan, säger matte. Men när jag och Diva går ut genom dörren ropar Wilma flera gånger; 
- Vooof, Vooof, Voof,  du har glömt mig!



Det finns nog inget Diva älskar mer än att springa efter bollar. Och i snön har leken fått en helt ny dimension. Hon ääääälskar det!



Ibland försvinner bollen i snön. Jaga OCH söka. Kan inte bli bättre!



- En gång till, matte. En gång till!



Sedan är det Wilmas tur. Det är enklare att ta ut dem i taget. Så det gör jag för det mesta.
Wilma blir glad att hon får egentid. Tid bara med matte och ingen Fröken schäfer som stjäl alla bollarna.



- Dragkamp matte... snälla!



Diva tyckte inte alls det var någon bra idé att Wilma fick gå ut och kasta boll med matte.
Hon hade farit runt inne i förtvivlan över att Wilma och jag och BOLLARNA gick ut utan henne.

... så när jag och Wilma kom tillbaka in ...  var alla mattorna ihopsnurrade ... vattenskålen utstjälpt på golvet.
Divaaaaaa!

Lärdom: Jag ska vänta ett tag innan jag tar ut Wilma så att Diva hunnit lugna sig och inte är så i gasen efter bollspringandet. Det går liksom ut över hemmet ;)


syhjälp

Jag håller på att klippa ut delar i mönsterpapper till mitt syprojekt. Diva hjälper till.
Duktig hund ;)!


goda nyheter :D

Nu ringde en tjej från Försvaret.
Den tjugosjätte januari ska vi på test!
Känns bra att ha ett datum.
Två månader kvar innan schäferplutten flyttar.

Hon hade sett röntgenresultatet, D-höfter var diagnosen. Alltså det kunde varit värre.
Veterinären han trodde att hennes höfter var E. Vad bra att det inte var så illa! 
Tjejen som ringde sa att Diva kan placeras :D!!!

Jag ska få berätta om hunden via mejl och så ska hon leta lämpligt hem.
Hittar hon någon bra familj så kommer de troligen att vara med när hon ska testas.
Spännande!

Men jag känner mig som en svikare... Diva tror ju att vi är hennes familj. Vad hemsk jag är..


tjänstehundar

I tidningen Brukshunden som kom i brevlådan idag. Ett reportage om tjänstehundar i militären. Diva... vad synd att du inte får vara med och "leka"... du hade tyckt det var jättekul!

Som längst till februari kommer Diva att bo kvar hos oss. Någon gång från nu till februari kommer vi att kallas in till mentalitetstest. Och efter det ska hon till hundenheten för utvärdering om hon kan placeras i familj.

I går när vi var i skogen och promenerade... eller promenerade... det vet Diva inte vad det är. Hon skuttar hela tiden :) som ett ungföl. Bockar och hoppar och rusar omkring och tungan hänger lång och hon skrattar med hela ansiktet. Det märks inte att höfterna är knas... inte alls.

Hoppas hon håller läääänge! Jag har börjat ge henne laxolja i maten och så tränar vi så att hon ska hållas musklad nog att ... förhoppningsvis... klara utvärderingen.




till veterinären

Det var dags för Wilmas årliga vaccination. Så vi var till veterinären. De har drop in på onsdagkvällarna. Jag passade på att ta med Diva också för hon har en lilltå som är lite röd och som hon slickar på ibland. Tänkte att jag måste kolla så hon inte har en infektion eller nåt. Det är troligen svamp sa veterinären så jag fick tips om salva och rengöring.
Både veterinären och hennes assistent blev väldigt förtjusta i Diva. Åh! vilken trevlig schäfer! sa båda två (kan ha att göra med att Diva pussade på dem jättemycket :)). 
Hon är verkligen en trevlig hund, jättejättegullig. Skit att hon inte är frisk i höfterna! Skit!

alltid nära

Alltid nära nära är hon ... schäferplutten.
Wilma är av den mer självständiga sorten.


Wilma look alike

Den svartvita ser ut som min Wilma.
Jag ska spara mönstret. Kanske provar jag virka en någongång.
Jag har aldrig gjort någon amigurumi eller hur det nu heter. Det verkar roligt.

Diva gumman

Jag har inte hört ett ljud från Försvaret om Diva och vad som ska hända. Jag tyckte de skulle ringa... men det är klart det är många hundar de har hand om. Så jag ringde till dem istället och pratade med deras veterinär. En jättetrevlig tjej. Vi har varit till henne en gång när Diva hade öroninfektion.
Jag fick veta att vi kommer att bli kallade till L-test trots att Diva inte kan användas i jobb. Det är för att militären vill veta hur hon är mentalt. Med tanke på kommande avel (allt ska tydligen undersökas, göras diagram över så de vet hur de ska avla bättre i framtiden) .Detta är den mest kontrollerade avel du kan tänka dig, sa veterinären.
Sedan kommer Diva troligast att få vara kvar hos Hundtjänstenheten en vecka eller två för utvärdering. Utvärdering för att se hur hon påverkas av sina dåliga höfter. Om hon blir halt av ansträngning och såna saker. Blir hon inte det finns det stora chanser att hon kan placeras i familj. Hoppas ... hoppas!!! Vi "kastar inga hundar över axeln" utan att ha utvärderat dem jättenoga, sa veterinären.
 Tack för det!
Om hon har en chans att leva flera år utan alltför stora fysiska problem kan hon få en familj. Jag ska be en bön - jag ska be många!


dessa underbara hundar!

I dagens lokaltidning:
Daisy väckte husse och matte när huset började brinna. Hon forcerade kompostgallret som var uppställt i dörröppningen för att komma åt att varna sin familj som låg och sov helt ovetande om att lågor slog ut på taket av bostaden.
Familjen räddad. Huset räddat.
Hjälte är ordet!



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0