Kerstin Ekman
Grattis på 75-årsdagen!
Det finns ingen som skriver om skogen som du gör.
"Nu kom han in i den skog som åldrades lika långsamt som han själv. Mossan tog tid på sig. Lavarna väntade i tålamod på regnet. Från grangrenarna hängde långa slingor av svartlav, grenig och svällande nu i den fuktiga sensommarluften. Åldriga träd hade murknat av röta inifrån och stod och väntade på den stormil som skulle kasta dem ur den stenbundna jorden. Men de kunde vänta länge och bara ett knirkande i veden när vinden drog genom kronorna talade om vad som skulle hända en gång när de väntat färdigt. De som stupat för mycket länge sedan kunde ännu urskiljas under mossorna och gräsen. Bägarlaven stod öppen mot regnen och himlen, lingonriset blänkte och stensötan klättrade på deras raka kroppar. Allt detta skedde mycket tyst och så långsamt att det tycktes ske i en annan tid, en som andades långsammare."
- ur Rövarna i Skuleskogen-
Det finns ingen som skriver om skogen som du gör.
"Nu kom han in i den skog som åldrades lika långsamt som han själv. Mossan tog tid på sig. Lavarna väntade i tålamod på regnet. Från grangrenarna hängde långa slingor av svartlav, grenig och svällande nu i den fuktiga sensommarluften. Åldriga träd hade murknat av röta inifrån och stod och väntade på den stormil som skulle kasta dem ur den stenbundna jorden. Men de kunde vänta länge och bara ett knirkande i veden när vinden drog genom kronorna talade om vad som skulle hända en gång när de väntat färdigt. De som stupat för mycket länge sedan kunde ännu urskiljas under mossorna och gräsen. Bägarlaven stod öppen mot regnen och himlen, lingonriset blänkte och stensötan klättrade på deras raka kroppar. Allt detta skedde mycket tyst och så långsamt att det tycktes ske i en annan tid, en som andades långsammare."
- ur Rövarna i Skuleskogen-
Kommentarer
Trackback
