Såg en bra föredrag (heter det så.. vad konstigt det såg ut föreläsning... nej, what ever..) på tv.
Ämnet var ´Det goda mötet´. Jag började se en bit in i programmet och då var det först en kirurg, Emmanuel Ezra som pratade. Han sa bland annat att det enligt en amerikansk undersökning tar 100 millisekunder för en människa att göra sig en uppfattning om en annan människa vid ett första möte.
Fatta! det är inte lång stund, en supersnabb blinkning bara så har man sin uppfattning klar !! Han tyckte därför att man skulle ta sig tid och inte döma någon för fort.
 
Det är synd att man gör det .. dömer direkt. Många förtjänar mer än så! och vad mycket man själv går miste om! Mänskligt är det, men dumt, åå va dumt.

Nästa föreläsare kom in, Lou Rossling, och på ett ögonblick, knappt 100 msek, tänkte jag .. å nej en sån. För blond, aningen för stort hår, för tajta vita byxor, för rosa blank blus. Bimbo - facket placerade jag snabbt in henne i.  Tur för mig att jag gav henne tid och fortsatte lyssna .. hon var såååå bra!
Hon är pedagog förutom att vara föreläsare och en MYCKET klok människa! Hon pratade om många saker, om lärande, barn, ilska... en riktig babbelmaja - men en härlig sådan. Hela publiken satt som klistrade.. jag också.

En sak ville hon att publiken skulle få med sig av föredrag-föreläsningen.. en historia, som hon läst i någon bok.. eller hur det var. Den gick ungefär så här:
Farfar sitter med sitt barnbarn i knä och berättar att han det har hänt en tragedi en gång och att allt sedan dess bor det två vargar i hans hjärta som bråkar. Den ena hatar, hatar så starkt.. vill ha hämnd! och den andra vill förlåta och vara kärleksfull. Men vem vinner då? vill barnbarnet veta. Den jag matar svarar farfar.