Ett moln har parkerat nere vid marken.. världen är inbäddad och tyst.

Jag är inne och väntar på sotaren. Han kommer när han kommer.
Han är liten och smutsig och inte höjdrädd. Inte hundrädd heller. Wilma gillar honom för han har alltid hundkex i fickorna att bjuda på. Ett smart drag när han ska in till folk som har hund:) Jag kan tänka mig att många hundar tycker han är mysko, luktar och ser konstig ut. 

När det är sotat och klart ska jag ut i dimman.