Diva kastade sig mot dörren när jag och Wilma gick ut och hon fick stanna kvar inne. Vi har tränat och tränat. Tränat på att hon ska sitta kvar en bit in i hallen när dörren öppnas och jag och Wilma går ut istället för att skrika och repa sönder dörren.
Nu har Diva börjat fatta att hon ska vara kvar... fast hon tycker inte om det. Istället för att sitta kvar i hallen så har hon hittat på att hoppa upp på kökssoffan för där kan hon spana på oss genom fönstret. 

- matte jag ser er nog!