Jag är lite dålig på att använda mig av hundarnas medfödda intressen för att de ska ha kul och för att träningen ska gå bra.
Det ska jag bli bättre på!

Det är skillnad på raser och individer. Och det lönar sig att fundera ut vad den hund man har gillar mest.  Wilma ääääälskar att bära (BC/Golden). Det var väldigt uppenbart igår när hon bar hem mitt bokpaket :) .
Hon tar alltid med något hem när vi är ute och promenerar... vad hon hittar, pinnar mest... men även nappar... skräp...burkar (ett tag hade jag en hel burksamling som hon burit hem, tjänade några kronor :))... (fast hon har dålig koll på vilka det är pant på ;)).

Idag gick jag ensam promenad med Wilma och då fick hon ta med sig sin leksaksdummy, en hårig sak som piper. Stolt nacke, svansen rakt upp med tippen viftande som en kobra, bar hon dummyn hela promenaden. Lyckligare hund fick man leta efter!

Valpen (schäfer) har väldigt mycket vall i sig (mycket mer än Wilma, trots att Wilma är 50% border collie. Valpen är suverän på att gå okopplad, lämnar inte sin människa mer än några meter utan cirklar runt och har full koll (jag känner mig lite fåraktig ;) .
Värre är det när hon ska gå i koppel. Då kan hon inte utföra sina vallbeteenden och blir väldigt frustrerad. Men hon måste lära sig det också, att gå fint alltså...jag jobbar på det!
Henne belönar jag med boll och lekar (söka, jaga), godis gillar hon inte särskilt mycket att jobba för...
medan Wilma älskar köttbullar. Leta och jaga gillar Wilma också  fast att få bära något är ändå det allra bästa!