Med en schäfer i huset vet man alltid när någon kommer.
Hon vaktar oss.

Känns lite skönt faktiskt. Speciellt som igår när jag var ute med Wilma en sista sväng kvarteret runt... hade precis tittat på Efterlyst på teve och gick i funderingar över vad mycket hemskt som händer egentligen... och som man inte skulle reflektera över om det inte visades på tv. Då kom en polisbil, sakta körande med blåljusen blinkande och när han såg mig saktade han in och frågade om jag alldeles nyss sett någon människa komma springande. Det hade jag inte. Tydligen hade det hänt nåt i byn... säkert inbrott. Jag och Gullegubben gick en sväng i kvarteret för att se att ingen gömt sig någonstans men vi såg ingen.
Och så låste vi bilen.. för det hade vi glömt.
Men med en schäferplutt hemma känns det tryggt :)

Voff Voff! - Matte, det är någon här utanför!

-Du Diva, det är bara Husse som kommer hem.
säger jag när lastbilen brummande parkerar på gatan utanför.

När hon ser vem det är viker hon öronen igenkännande. Vad hon har kontroll över sina parabolöron! och vad de kommunicerar mycket! Ibland är de tio i två, ibland rakt upp och ibland lagda i kors. Måste sitta fast i en massa småmuskler de där öronen så som de kan styras :)