Igår fick vi en dec nysnö men idag skiner vårsolen och det droppar från taket. Vad solen är stark! Jag går omkring och kisar hela tiden, all snö förstärker ljuset förstås. Till slutet av veckan lovas det värme också. Inte fel :) 
Jag väntar på att växthussockeln som vi (läs Gullegubben) byggde i fjol ska tina fram så bygget kan fortsätta. Golvet till växthuset ligger också under snön.. och väggarna ligger i paket än.
Det blir nog inte så mycket frösådder i växthuset i år.. men man kan alltid köpa några färdiga tomatplantor eller nåt.  Jag längtar efter att få dyka ner i en påse planteringsjord :)!

Det skulle finnas luktblogg... Gardenia, den goaste doft jag vet... nä förresten den ligger på delad förstaplats med doften av hundtassar :)

Det lär finnas hundratals ord för snö. Jag funderar på vad den här typen kallas. När utomhus är som en frys som behöver avfrostas. Först var det fuktigt sedan sjönk temperaturen något och nu är det tungt med frost på allt.
Fantastiskt vackert! Om det skulle komma solsken på detta.... Wow!



Wilma fick följa med på min fotorunda. Springa som hon ville i lekparken. Men när vi skulle in ville hon inte. Jäkla hund! Det värsta jag vet är när hon bara lalala... och tittar åt ett annat håll när jag ropar. Hon gör så ibland. Men inte så ofta som då hon var yngre. Wilma har inte alls samma flockkänsla som schäferplutten. Hon är mycket mer självständig. Flockkänsla - det gillar jag!



Så här ser min trädgård ut idag. Växthusbygget får vänta tror jag ;)
Att tänka sig att allt ska börja leva igen framåt våren...små gröna blad spricka ut.
Vad anpassade våra växter är till klimatet. Otroligt.



Den här stackarn som bor inne i kompostgallret, inbäddad i löv är däremot inte alls anpassad till nordiskt klimat.
Det är synd om olivträdet nu. Överlever det... jag kan inte tänka mig det. Det ska bli så spännande att packa upp det i mars-april eller nåt sånt och se efter.  

Bilden är tagen för några dagar sedan. Då var det sol och en helt annan typ av snö. Bomullssnö :)

En hög med bräder och en packe fönster. Nu har min växthusbyggsats kommit.
Å vad bra det ska bli :)

Sockeln är färdigbyggd och tegel till golv har Gullegubben hittat begagnat... marktegel i olika nyanser av rött. Jättefint!
Bara snön har smält går det att bygga på reglar och sätta i fönstren men jag kan tänka mig att bygget inte kommer igång förrän till våren.
Jag längtar.
Tills dess får byggsatsen ligga och vänta under en presenning.

I heart november.....nä

 

 

Gullegubben har jobbat som en iller hela dagen. Murat sockel till växthuset.
Byggsatsen har inte kommit än men han har fått måtten så att han kan mura.
Han jobbar än... fast det är alldeles mörkt ute nu.

I den här "lådan" bor olivträdet numera. Ett kompostgaller fyllt med löv och över alltihop en fiberduk så inte löven ska blåsa iväg. Nu är det bara att vänta och se. Se om trädet överlever tills våren kommer med sol och värme.

Jag har räfsat upp lövhögar och städat klart i trädgården. Nu får det duga. Det är inte kul att städa men man känner sig väldigt nöjd när det är gjort.

Snobbgummistövlar och jobbarbrallorna. Urtjusigt ;)!
Idag har jag farit fram som en bärsärk i trädgården. Klippt ner perenner, rubb och stubb utan pardon...och räfsat... och räfsat ... och räfsat. Jobbigt! men skönt samtidigt att vara ute. Allt är inte klart. Orkar inte ta allt på samma dag.

Jag rensar bort det mesta för att det ska vara lättare till våren och för att jag ska slippa städa så mycket då. Då stör jag inte alla knoppar som kommer upp. 
 
Växterna får klara sig utan ett skyddande lövtäcke i vinter. Jag känner mig lite elak..
Bara några av de känsligaste typerna ska jag bädda in. Nya körsbärsträdet, olivträdet, vindruvan, blåregnet och persikoträdet. De är det mest synd om när vintern kommer.

I min fantasi står det där redan. Tegel på golvet... krukor överallt ... tomater som trasslar in sig i vindruvor och gurka och små bebisblommor som växer till sig. Där på det grå gruset ska det stå. Mitt fina växthus.

Nä så här ser det inte ut idag. Det är grått och regnet hänger i luften. Solen ser man inte en skymt av.
Jag hoppas på fler fina dagar innan kala och ruggiga November gör sitt intåg. November är en onödig månad. November och Mars också för den delen. Båda borde tas bort ur almanackan.

Nej det är inte någon framtidsrobot som intagit trädgården. Det är grävmaskinen som brummar en stund till fast det blivit mörkt. Tur att den har lyse. Dagarna är korta nu. Snart är det vintertid. Klockorna ställs ...bak blir det va? Man får en timme till hur det än är. Eller...
Varför är det så svårt att fatta  ... varenda gång.

Det första skoptaget i backen där Växthuset ska stå.
Ett historiskt ögonblick!
Mest går de omkring och mäter och kollar och snackar.
Det blir alldeles säkert bra :D!

 

Lavender Lassie och Louise Odier i sin sista blomning för säsongen. Söta som bokmärken :)

 

Jag har tagit upp första laddningen potatis från landet. Den här gången har jag väntat extra länge med att ta upp för att potatisen skulle hinna växa till sig. Men de var precis lika goda för det. Söta och mumsiga. Man kan nästan låtsas att det är midsommar :)

I går kom det fiberduk och grus i diket. Efter det ska trappan gjutas om jag fattat det hela rätt.
Lilla huvudet som skymtar längst upp till höger är grannkillen, 8 år. Han är alltid med och hjälper till .. speciellt när det är maskiner inblandade. Han har Gullegubben som sin stora idol för han har så många maskiner. Ibland får lillgrabben köra någon av maskinerna och då är lyckan fullständig.

Här är diket som Gullegubben har grävt. Och nej det ska inte bli en pool även om det verkade så ett tag under gårdagens störtskurar. Nu har det torkat upp och ser bättre ut.
Det ska bli en plattsättning med vanliga grå betongplattor och så en trapp in till husets andra dörr. Den gamla trappen var vi tvungna att ta bort när vi dränerade runt huset för en massa år sedan och inte förrän nu ska en ny trapp gjutas. Bättre sent än aldrig.

Till vänster är huset och till höger är potatislandet på bilden. Det blir bra med plattor där emellan istället för gräsmatta som det varit. Mindre att klippa... hurra:)! Klippa gräs gillar jag INTE. På våren brukar det bli lerigt där av att vi går där ofta men inte nu längre :)

Träd och träd... nja mer som en pytteliten buske. Måste förevigas, vem vet om det finns något kvar att se till våren. Men man måste vara optimist . Hur skulle livet annars vara. Klart den överlever. Jag har satt en lång stödpinne för säkerhets skull så det inte lutar när det har vuxit sig jättestort ;)