köksö, nej...kökssjö
jakthunden
- Nej Wilma, vi jagar INTE änderna!
baby face
på teve ikväll
20.00 på Uppdrag Granskning SVT1 visas ett program om den Kaukasiska Ovtjarkan. En jättevakthund från Ryssland . Den kan väga upp till 100 kg!
ute och cyklar
Idag har vi cyklat ordentligt för första gången jag och Diva. I början var det lite trassligt förstås innan hon begripit att man inte kan springa framför cykeln, inte zick zacka hur som helst, inte springa i galopp. Men hon fattade rätt snabbt hur matte vill att hon skulle bete sig.
Divans trav är väldigt snabb .. jag förstår att hon måste tycka att det är tradigt att gå fint med sin långsamma människa.
Ett par tre cykelturer i veckan kan nog vara lagom. Diva är snart 8 månader men jag vill inte fresta på hennes leder alltför mycket.
Nu har sötnosen gått in i sin bur och lagt sig... alldeles frivilligt. För henne är det stället där man sover... hon tänker tydligen ta en tupplur efter cykelturen. Bra! En trött och nöjd hund, finns inget bättre.
Enda nackdelen med cyklingen är att det inte blir så många steg.. 7133 hittills. Jag tror min promenadkompis leder stegtävlingen.
Divans trav är väldigt snabb .. jag förstår att hon måste tycka att det är tradigt att gå fint med sin långsamma människa.
Ett par tre cykelturer i veckan kan nog vara lagom. Diva är snart 8 månader men jag vill inte fresta på hennes leder alltför mycket.
Nu har sötnosen gått in i sin bur och lagt sig... alldeles frivilligt. För henne är det stället där man sover... hon tänker tydligen ta en tupplur efter cykelturen. Bra! En trött och nöjd hund, finns inget bättre.
Enda nackdelen med cyklingen är att det inte blir så många steg.. 7133 hittills. Jag tror min promenadkompis leder stegtävlingen.
hämtakuddarochskor-leken
Häromdagen när jag höll på att städa i köket... länge putsade och fejade jag, radion på hög volym. Diva hade tråkigt utan sin matte... tydligen.. för när jag kom ut till vardagsrummet så hade hon möblerat om och fixat. Dragit den riktigt tunga hallmattan in till vardagsrummet, vänt fåtöljen så den stod med ryggen mot rummet, vikt ihop en annan matta och satt igång DVD:n och sånär satt på en film för luckan hade hon lyckats få upp. (skivan som låg i var Dog Listener Jan Fennels... så den hade hon gärna fått titta på iofs)
Annars är Diva är hyfsat lugn inne nuförtiden (eller så har jag vant mig :)). Men då och då hittar hon på hyss. Speciellt om jag sätter mig vid datorn eller gör något annat och hon inte "kan vara med". Då hämtas det skor och kuddar och kökshanddukar och annat som hon inte får ha.
Numera vet hon vad hon får ha och inte. Men hon är inte dummare än att hon har fattat att det är ett effektivt sätt att få fart på matte att göra sånt hon inte får. Så nu har jag infört "hämtakuddarochskor -leken". Precis samma som "hoppauppisoffan-leken". (vilken för övrigt gav mycket bra resultat - efter några "lekar" gav hon upp tanken på att överhuvudtaget någonsin försöka hoppa upp i nya soffan)
Hon kommer paraderande förbi mig med en förbjuden kudde i munnen. Då säger matte - Aha, du vill i buren! med glad röst. Och så blir hon instängd en liten stund.
Men jag har svårt att hålla mig för skratt .. för nu vet hon precis, hon släpper kudden direkt jag reser mig och går och ställer sig framför sin bur och väntar på att bli insläppt .
Annars är Diva är hyfsat lugn inne nuförtiden (eller så har jag vant mig :)). Men då och då hittar hon på hyss. Speciellt om jag sätter mig vid datorn eller gör något annat och hon inte "kan vara med". Då hämtas det skor och kuddar och kökshanddukar och annat som hon inte får ha.
Numera vet hon vad hon får ha och inte. Men hon är inte dummare än att hon har fattat att det är ett effektivt sätt att få fart på matte att göra sånt hon inte får. Så nu har jag infört "hämtakuddarochskor -leken". Precis samma som "hoppauppisoffan-leken". (vilken för övrigt gav mycket bra resultat - efter några "lekar" gav hon upp tanken på att överhuvudtaget någonsin försöka hoppa upp i nya soffan)
Hon kommer paraderande förbi mig med en förbjuden kudde i munnen. Då säger matte - Aha, du vill i buren! med glad röst. Och så blir hon instängd en liten stund.
Men jag har svårt att hålla mig för skratt .. för nu vet hon precis, hon släpper kudden direkt jag reser mig och går och ställer sig framför sin bur och väntar på att bli insläppt .
vansinne
Usch vad hemskt det var det programmet. Det allra värsta är att uppfödare och Kennelklubben blundar för vad som sker och till och med försvarar det. Jag blev gråtfärdig när jag såg eländet.
Missade du Dokument Utifrån i går kväll kan du se det på SVT Play t o m 5 april.
på teve i kväll
22.00 Dokument Utifrån SVT2
Ett renrasigt helvete. Hundar som inte kan gå, som skriker av smärta eller som knappt kan äta för att nosen är för kort. Många renrasiga hundar avlas fram för sitt utseendes skull, med katastrofala konsekvenser. I förra årets mest uppmärksammade brittiska dokumentär avslöjas hur ett stort antal hundar plågas helt i onödan. Allt för att ägaren vill ha en champion.
Ett renrasigt helvete. Hundar som inte kan gå, som skriker av smärta eller som knappt kan äta för att nosen är för kort. Många renrasiga hundar avlas fram för sitt utseendes skull, med katastrofala konsekvenser. I förra årets mest uppmärksammade brittiska dokumentär avslöjas hur ett stort antal hundar plågas helt i onödan. Allt för att ägaren vill ha en champion.
vattenskada
Nu har Diva också börjat ligga trafikolycka med benen uppåt väggarna... kanske har hon lärt sig av Wilma.
Mina stackars tapeter...
Och mitt stackars köksgolv. Det sliter på inredningen att ha hund.
Hundarnas vattenskål står på golvet i köket. Diva slabbar något otroligt när hon dricker... hälften hamnar på golvet. Sista klunken sväljer hon inte ens..Hon fyller munnen med vatten och så går hon därifrån men när hon börjar gå så glömmer hon svälja ... och lämnar ett spår av vatten genom hela köket. (problem med simultankapaciteten kanske ;))
Jag går med tofflor i köket.
Golvet börjar svälla i fogarna.
Vi har funderat på att lägga en bit plastmatta under vattenskålen men då kommer det att hamna vatten under den och det är inte så bra. Vi har också funderat på att sätta en stor bricka under skålen men då kommer hunden garanterat att kliva på kanten och tippa ut vattnet istället.
Nu står en mopp vid vattenskålen så man kan torka varje gång (3000 ggr/dag) som hon är där och dricker och slabbar.
Mina stackars tapeter...
Och mitt stackars köksgolv. Det sliter på inredningen att ha hund.
Hundarnas vattenskål står på golvet i köket. Diva slabbar något otroligt när hon dricker... hälften hamnar på golvet. Sista klunken sväljer hon inte ens..Hon fyller munnen med vatten och så går hon därifrån men när hon börjar gå så glömmer hon svälja ... och lämnar ett spår av vatten genom hela köket. (problem med simultankapaciteten kanske ;))
Jag går med tofflor i köket.
Golvet börjar svälla i fogarna.
Vi har funderat på att lägga en bit plastmatta under vattenskålen men då kommer det att hamna vatten under den och det är inte så bra. Vi har också funderat på att sätta en stor bricka under skålen men då kommer hunden garanterat att kliva på kanten och tippa ut vattnet istället.
Nu står en mopp vid vattenskålen så man kan torka varje gång (3000 ggr/dag) som hon är där och dricker och slabbar.
stora råttor
Urtidsmänniskorna fångade in vargvalpar och tämjde dem, parade de snällaste och mest lätthanterliga med varandra och fick på så sätt fram "tamvargar" ur vilka hunden sedan utvecklades.
Det är den romantiska föreställningen om hundens ursprung, "hur vargen blev hund".
Denna populära saga smular Raymond och Lorna Coppinger totalt sönder i sin bok Dogs från 2001.
Dogs a New Understanding of Canine Origin, Behavior, and Evolution".
Ska man bara läsa en bok om hundar... läs den! En riktigt riktigt bra bok.
Tyvärr tror jag inte den finns i svensk översättning. Ofta är det så... de riktiga pärlorna i hundlitteraturen är inte översatta, undrar varför. Skulle sälja som smör tror jag.
Författarna har en helt annorlunda idé om hur hundar utvecklats från vargen.
De målar upp ett mycket mer sannolikt scenario. Inte ett smack romantiskt dessvärre ;)
Tänk dig hundar som... inte den vilda vackra vargen som jagar med istidens människor.. utan mer som en "stor råtta" som lever av vårt avfall! (kan kanske förklara varför våra hundar älskar att äta allt som är "äckligt"!)
För ungefär 15000 år sedan i slutet av sista istiden började människor leva i byar. Vargarna fann ett nytt sätt att hitta föda. De kunde livnära sig på sophögarna som fanns i byns närhet. De vargar som var något mindre rädda och inte flydde lika fort när människor fanns i närheten fick en fördel (mer mat i magen) framför de andra vargarna som inte vågade stanna kvar och äta sig mätta.
Mer mat i magen = fler ungar som överlever och som kan sprida "inte så rädd-anlaget" vidare till kommande generationer.
Över många generationer så skapades det beteende som mest skiljer hunden från vargen;
Viljan att vara nära oss människor.
Med andra ord - det naturliga urvalet ledde fram till att hunden skapades - inte artificiellt urval.
Det är den romantiska föreställningen om hundens ursprung, "hur vargen blev hund".
Denna populära saga smular Raymond och Lorna Coppinger totalt sönder i sin bok Dogs från 2001.
Dogs a New Understanding of Canine Origin, Behavior, and Evolution".
Ska man bara läsa en bok om hundar... läs den! En riktigt riktigt bra bok.
Tyvärr tror jag inte den finns i svensk översättning. Ofta är det så... de riktiga pärlorna i hundlitteraturen är inte översatta, undrar varför. Skulle sälja som smör tror jag.
Författarna har en helt annorlunda idé om hur hundar utvecklats från vargen.
De målar upp ett mycket mer sannolikt scenario. Inte ett smack romantiskt dessvärre ;)
Tänk dig hundar som... inte den vilda vackra vargen som jagar med istidens människor.. utan mer som en "stor råtta" som lever av vårt avfall! (kan kanske förklara varför våra hundar älskar att äta allt som är "äckligt"!)
För ungefär 15000 år sedan i slutet av sista istiden började människor leva i byar. Vargarna fann ett nytt sätt att hitta föda. De kunde livnära sig på sophögarna som fanns i byns närhet. De vargar som var något mindre rädda och inte flydde lika fort när människor fanns i närheten fick en fördel (mer mat i magen) framför de andra vargarna som inte vågade stanna kvar och äta sig mätta.
Mer mat i magen = fler ungar som överlever och som kan sprida "inte så rädd-anlaget" vidare till kommande generationer.
Över många generationer så skapades det beteende som mest skiljer hunden från vargen;
Viljan att vara nära oss människor.
Med andra ord - det naturliga urvalet ledde fram till att hunden skapades - inte artificiellt urval.
duktig Wilma
Wilma är som alltid duktigast, hon kan gå ut med sig själv :)
Kopplet i mun och så bär det iväg.
Idag har jag lånat Gullegubbens stekräknare... kul att se hur många steg jag vandrar på en dag... hittills 14387.
Kopplet i mun och så bär det iväg.
Idag har jag lånat Gullegubbens stekräknare... kul att se hur många steg jag vandrar på en dag... hittills 14387.
ett steg framåt
För en vecka sedan var jag förtvivlad och tänkte att det kommer att dröja länge innan jag ensam kan ta båda hundarna ut på promenad. Diva drar så in i bomben i kopplet och stressar upp sig när Wilma är med.
Men idag har jag gått två kvarter runt alldeles själv med en hund på var sida. Först gick jag en lång vända med Diva ensam för att få henne någorlunda lugn och sedan hämtade jag Wilma.
Det gick hyfsat faktiskt att gå med båda. Envishet lönar sig :)
Fast det finns ingen garanti för att det ska fungera lika bra imorgon men kanske ...kanske...
Men idag har jag gått två kvarter runt alldeles själv med en hund på var sida. Först gick jag en lång vända med Diva ensam för att få henne någorlunda lugn och sedan hämtade jag Wilma.
Det gick hyfsat faktiskt att gå med båda. Envishet lönar sig :)
Fast det finns ingen garanti för att det ska fungera lika bra imorgon men kanske ...kanske...
olika på raser
Jag är lite dålig på att använda mig av hundarnas medfödda intressen för att de ska ha kul och för att träningen ska gå bra.
Det ska jag bli bättre på!
Det är skillnad på raser och individer. Och det lönar sig att fundera ut vad den hund man har gillar mest. Wilma ääääälskar att bära (BC/Golden). Det var väldigt uppenbart igår när hon bar hem mitt bokpaket :) .
Hon tar alltid med något hem när vi är ute och promenerar... vad hon hittar, pinnar mest... men även nappar... skräp...burkar (ett tag hade jag en hel burksamling som hon burit hem, tjänade några kronor :))... (fast hon har dålig koll på vilka det är pant på ;)).
Idag gick jag ensam promenad med Wilma och då fick hon ta med sig sin leksaksdummy, en hårig sak som piper. Stolt nacke, svansen rakt upp med tippen viftande som en kobra, bar hon dummyn hela promenaden. Lyckligare hund fick man leta efter!
Valpen (schäfer) har väldigt mycket vall i sig (mycket mer än Wilma, trots att Wilma är 50% border collie. Valpen är suverän på att gå okopplad, lämnar inte sin människa mer än några meter utan cirklar runt och har full koll (jag känner mig lite fåraktig ;) .
Värre är det när hon ska gå i koppel. Då kan hon inte utföra sina vallbeteenden och blir väldigt frustrerad. Men hon måste lära sig det också, att gå fint alltså...jag jobbar på det!
Henne belönar jag med boll och lekar (söka, jaga), godis gillar hon inte särskilt mycket att jobba för...
medan Wilma älskar köttbullar. Leta och jaga gillar Wilma också fast att få bära något är ändå det allra bästa!
Det ska jag bli bättre på!
Det är skillnad på raser och individer. Och det lönar sig att fundera ut vad den hund man har gillar mest. Wilma ääääälskar att bära (BC/Golden). Det var väldigt uppenbart igår när hon bar hem mitt bokpaket :) .
Hon tar alltid med något hem när vi är ute och promenerar... vad hon hittar, pinnar mest... men även nappar... skräp...burkar (ett tag hade jag en hel burksamling som hon burit hem, tjänade några kronor :))... (fast hon har dålig koll på vilka det är pant på ;)).
Idag gick jag ensam promenad med Wilma och då fick hon ta med sig sin leksaksdummy, en hårig sak som piper. Stolt nacke, svansen rakt upp med tippen viftande som en kobra, bar hon dummyn hela promenaden. Lyckligare hund fick man leta efter!
Valpen (schäfer) har väldigt mycket vall i sig (mycket mer än Wilma, trots att Wilma är 50% border collie. Valpen är suverän på att gå okopplad, lämnar inte sin människa mer än några meter utan cirklar runt och har full koll (jag känner mig lite fåraktig ;) .
Värre är det när hon ska gå i koppel. Då kan hon inte utföra sina vallbeteenden och blir väldigt frustrerad. Men hon måste lära sig det också, att gå fint alltså...jag jobbar på det!
Henne belönar jag med boll och lekar (söka, jaga), godis gillar hon inte särskilt mycket att jobba för...
medan Wilma älskar köttbullar. Leta och jaga gillar Wilma också fast att få bära något är ändå det allra bästa!
mitt bara mitt
Hundarna ligger och knaprar på varsitt tuggben.
Så fort Valpen får en chans stjäl hon Wilmas ben. Wilma vänder bort blicken och låter det ske. Så där är det hela tiden. Jag skulle önska att Wilma stod på sig lite mer men hon är inte den typen. Det är väldigt tydligt att hon är den undergivna av de två.
Wilma skulle varken få tuggben, mat, vatten, ligga, gå vart hon vill om Valpen fick bestämma. Men det får hon inte... för matte bestämmer. Matte bestämmer att hundarna ska ha varsitt ben och inte bråka om saker överhuvudtaget.
Nuförtiden räcker det ofta med en blick från mig så lämnar Valpen Wilma ifred.
En sak att tänka på om man ska ha fler än en hund. Det är bra om de passar ihop energimässigt och att den ena inte är väldigt mycket mer dominant än den andra. De kan leka bättre då och trivs bättre med varandra.
Wilmadarling
trappan i lustiga huset
Nu är det varmt ute. Snön smälter i snabb takt och fåglarna kvittrar bättre tider.
Jag har precis kommit in efter morgonpromenad.
Som någon sa apropå hundträning; - det är som att gå i trappan upp till lustiga huset på Gröna Lund. Det tar ett tag innan man kommer fram, tre steg framåt - två steg tillbaks.
Valpen var hopplös igen på promenaden. Stressad. Igår på kursen var hon sååå duktig men idag fungerade det inte alls. Vad trött jag blir!
En rolig sak är att jag nu har fått sällskap på morgonpromenaderna. Sjömans flickvän vill ut och röra på sig så hon följer med ut och går. Kul :) !
kurs
Jag och Diva har varit på kurs. Näst sista gången. Idag tränade vi bland annat in visselpipa. Bra att ha som en S.O.S signal när jag snabbt måste kalla in henne.
I början av kursen var Diva riktigt tokstressad.. men det gick snabbare än tidigare gånger att få henne lugn och den sista halvtimmen kunde hon gå okopplad utan att lämna min sida. Det tar sig :D!
I början av kursen var Diva riktigt tokstressad.. men det gick snabbare än tidigare gånger att få henne lugn och den sista halvtimmen kunde hon gå okopplad utan att lämna min sida. Det tar sig :D!
smarta jyckar
Det här med att hundar blir avundsjuka kan man utnyttja till sin fördel om man har flera hundar.
Jag har provat med att säga " sitt" till hundarna och den som sätter sig omedelbums får en massa korvbitar medan den som inte sätter sig lika snabbt inte får nått!
Efter bara ett par gånger så sätter sig båda hundarna lika snabbt på ordet "sitt".
Dummare än så är de inte :)!
Jag har provat med att säga " sitt" till hundarna och den som sätter sig omedelbums får en massa korvbitar medan den som inte sätter sig lika snabbt inte får nått!
Efter bara ett par gånger så sätter sig båda hundarna lika snabbt på ordet "sitt".
Dummare än så är de inte :)!
simon sez
Simon says....!
tips
Tips på hur man kan göra när hunden skäller och lever rövare då dörrklockan ringer.
till slut... pust.
Efter 50 minuters promenerande med hela "flocken" började Diva lugna ner sig (se inlägget under)... man kan bli svettig för mindre! Huvudsaken var i alla fall att hon till slut lugnade sig... då vet jag att det går :) .
Mitt mål är att jag ensam ska kunna gå ut och promenera med båda hundarna. Undrar hur länge det tar innan jag lyckas med det...
Mitt mål är att jag ensam ska kunna gå ut och promenera med båda hundarna. Undrar hur länge det tar innan jag lyckas med det...
